onsdag 18 september 2013

Mycket grubbel ...

Ja nu kommer jag väl med ursäkter för att inte kämpa bättre med vikten.  Jag vill men jag är svag just nu och fixar det inte fullt ut just nu då jag bara vill tröstäta igen.

Det är glass och dammsugare igen och jag är trots det nöjd över att jag inte har gått tillbaka till gamla vanor.  Så det hela hade kunnat vara betydligt värre. Det jag gör är inte bra men som sagt det hade kunnat vara litervis med coca cola och flera kilo godis.

Anledningen till det hela är att jag grubblar en del just nu på detta med mamma som nu vill låtsas som att allt är som vanligt och bra mellan oss. Jag fixar inte det och pappa försöker få mig att vara med henne med. Jag försöker reda ut känslorna men dom ringer och vill att allt ska vara bra som förr.  Men det var inte bra då heller det är ju därför jag mår som jag gör idag.

Mamma mår efter omständigheterna ganska bra nu efter sin operation.  Det oroar mig inte alls just nu inte så att jag grubblar över det.  Men något stör mig och det är att när jag var på sjukhuset så kläckte mamma ur sig om att vi kan väl träffas annars också och inte bara när hon är sjuk. Visste inte vad jag skulle säga då för jag ville inte såra henne då. Men jag tänkte att hon skulle vara glad att jag ens kom dit.  I påskas lurade pappa mig om att hon mer eller mindre höll på att dö.  Rusade till sjukhuset och det var ingen fara med henne.

Vill jag ha en relation till henne? Absolut men inte på hennes villkor.  Dom få gånger som jag träffat henne under dessa 10 år har hon inte ändrats ett enda dugg.  Dagen efter sin lungoperation så försökte hon att få mig att prata skit om min dotters bästa vän. Jag förstod genast vad hon försökte göra och pratade bara väl om henne.  Min mamma såg lite paff ut.  Hon har även sagt till dottern att hon ogillar kompisen....

Så mitt huvud är lite rörigt just nu och även pga något annat som får bli ett nytt inlägg.

1 kommentar:

  1. Det är inget misslyckande att inte orka kämpa hela tiden. Det är mänskligt. :)

    Även när du säger att du är svag så faller du ändå inte tillbaka i gamla vanor med läsken och godiset. Du är mycket starkare än vad du tror. :D


    När det gäller din mamma där så vet jag inte riktigt vad jag ska säga...

    Det enda jag vet är att man kan inte ändra på någon som inte vill förändras. För att kunna reparera en skadad relation så måste viljan finnas från båda personerna och båda två måste även kunna se problemen (vara villiga att se problemen) som varit i relationen tidigare.

    Jag säger inte att man ska låta bli att försöka om det är vad man vill, men risken är väldigt stor att man blir otroligt besviken och sårad. :(

    Kan din mamma lyssna på det du har att säga, acceptera och förstå vad av hennes beteende under alla år som har gjort dig så illa? Om hon kan det och vill att saker och ting ska bli annorlunda mellan er tycker jag att det kan vara värt en chans.

    SvaraRadera

-

-