Varje dag kämpar jag emot godissuget och det är hur jobbigt som helst. Men att blogga om det varje dag skulle nog bloggen bli ganska trist och enformig. Fast trist kanske den är ändå vad vet jag....
I helgen så längtade sonen efter en påse godis och en burk coca cola. Och så klart fick han, då han knappt äter godis nu heller pga av mig. Kunde inte neka honom men det var jobbigt att se honom dricka sin läsk och prassla med sin påse. Det var tufft, riktigt tufft.
När vi firade ena dotter på påskafton så sa hon:
- Förlåt mamma men jag längtar efter Coca cola och vill ha det till fikat.
- Bara om jag får en egen loka då svarade jag och det gick bra.
Så mina barn står emot en hel del för min skull och när dom längtar så kan jag inte säga nej.
Mina barn är normalviktiga, mellanbarnet är nästintill underviktig även om hon äter som en häst.
Idag så kommer en dokumentär på svt om att förbjuda sockret, och man kommer blandannat få se en mamma som ger sina barn coca cola till frukost. Ett program jag bara måste se. Att förbjuda sockret tycker jag låter väldigt bra.
Detta med coca cola till barn ger mig minnen på min äldsta dotter när hon snart skulle fylla 1 år. Vi var på ett kalas med andra 1 åringar och där fick flera av dom Coca Cola i sina nappflaskor, med påfyllning. Men min dotter fick väldigt lite saft och sedan vatten. Jag fick då höra att det var synd om mitt barn som inte fick kalasa nu när det var kalas.
Det var inte synd om mitt barn, det var synd om deras, nu vet jag inte hur deras barns tänder är men min dotter som fyller 18 år i sommar har inte haft ett enda hål och lika så är det med hennes syskon.
Jag själv har hela munnen full med lagningar och alltid haft och tagit lärdom av det. jag har även sett barn med röttna tänder och tagit lärdom utav det. Därför är jag nu stolt över att säga att mina barn på 17, 15 och 9 år har aldrig haft hål. Men en överviktig mamma ....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar