Men åter till det jag egentligen tänkte skriva.
******************************************
I min tid i England så fick jag med mig en Engelsman hem som är pappa till min två stora döttrar. Men jag blev inte lycklig och mådde väldigt dåligt.
Jag jobbade på daghem som det hette då som barnskötare under 10 år och jag trivdes med det tills när jag fick mina egna barn. Lämna dom på ett dagis för att åka till ett annat för att ta hand om andras barn och sedan inte orka med mina egna när jag väl kom hem kändes inte bra alls.
Så jag kom på en dag att jag skulle skola om mig, jag skulle börja plugga webbdesign vilket jag gjorde under 2 år och stormtrivdes med att plugga och gjorde riktigt bra ifrån mig. Jag fick bidrag under dessa 2 åren och när bidragen tog slut så tog pluggandet slut ... jag ville fortsätta men min andra hälft vägrade låta mig ta lån för att plugga 2 år till. Så den lyckan var kortvarig och jag gjorde sedan ett val som förändrade mitt liv totalt och som aldrig kommer att bli detsamma igen.
Jag valde att jobba under 1 år på min mammas arbetsplats, vilket var lite av lycka men mycket sorg.
Det skars mellan mig och min mamma då jag var 30 och inte 15 som hon trodde. Arbetskamraterna stötte ut mig, förutom en. Den personen fanns för mig och finns fortfarande för mig. Han är numera min sambo sedan ca 11 år tillbaka.
Jag lämnade min sambo, inte för en annan, men jag vet att många tror så. Men han och jag var vänner från början som min mamma vägrar att tro på, och ändå trodde hon först att jag lämnade min dåvarande sambo för en ytterligare kille .....
Så jag hade mamma som ställde till med ett helvete för mig. Skrek på mig inför alla på jobbet flera gånger. Mina sk arbetskamrater stötte ut mig. Till och med vägrade stå bredvid mig under ett arbetspass, vilket Chefen godtog! Och sedan vilsen över att jag hade lämnat min sambo.
Min nuvarande sambo var kär i mig redan då men det visste jag inte först. Men han fanns för mig och stöttade mig i all skit så mina känslor för honom skapades. Så vi blev ett par ganska snabbt ändå men jag lämnade inte den andre för honom. Jag hade redan mått så dåligt i den relationen under flera år.
Jag blev gravid och fick missfall under ett arbetspass och min mamma var där. Hon såg till så att jag kom hem och mer var det inte från hennes sida. Hon var bara glad.
Mina arbetskamrater blev bara värre mot mig och en dag så bröt jag ihop totalt. Mamma ansåg att jag skulle torka mina tårar och jobba vidare. Det var droppen, min nuvarande sambo kom, tog mig till högste chefen som såg till att jag fick träffa läkare.
Under hela mitt liv hade bägaren sakta fyllts på, tillslut var den inte stor nog då det plötsligt rann över och jag fixade inte mer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar