Jag tycker inte om min granne ...

Inte klokt detta men jag har nu ätit enbart pulver i lite mer än 3 veckor nu och jag är hungrig ... men jag kämpar på och på onsdag är det studenten för äldsta dottern. Vi har valt att fira det med ett restaurangbesök där jag enbart kommer att sitta och kolla på när dom andra äter. Inte riktigt vad jag vill denna dag men jag vill inte förstöra det jag redan har kämpat med. Har diskuterat detta med en sköterska på Sahlgrenska och hon tycker att det är dumt för då blir det att 3½ vecka har gått förlorat. Så jag kommer enbart dricka bubbelvatten under måltiden. Trist men ett måste.

Jag tänker väldigt mycket på mat nu för tiden och alla sötsaker har jag helt ärligt inte ägnat en enda tanke på, vilket jag är överlycklig över. Har fått höra att personer som bara har levt på sötsaker kan sitta och läsa kokböcker under behandlingen. Så långt går jag nog inte vill ju inte pina mig.

Tillräckligt pinad blir jag ändå .... Min Granne! En nyinflyttad granne ställer till det för mig en del och det varje dag. Plötsligt så börjar det lukta en massa god mat och igår såg jag min granne för första gången, hon är från Indien och lagar indisk mat varje dag som doftar hur ljuvligt som helst i mitt hem. Och jag står inte ut!! Indiskt som är så gott! Så jag blir numera pinad varje dag av min granne ...

Jag längtar efter en riktig Indisk måltid, den som görs här på restaurangerna är inte lika god som den som görs bla i England, där är den mycket godare då jag åt det en hel del när jag bodde där. Pratade med en tjej från indien för ett år sedan som hade växt upp i England även hon säger att den är godare i där. Men allra godast är den så klart i Indien och dit åker jag gärna bara jag får en riktig god Indisk middag ... helst nu ...

Jag känner inte min nya tillfälliga granne, det brukar bo folk  i andra hand där under olika perioder, och hon är säkert jätte trevlig, men jag tycker inte om henne just nu då hon får min mun att vattnas varje dag då jag svälter ... nästan i alla fall.