Jag följde min son till fritids nu på morgonen och på vägen hem så gick jag en extra lång runda. Men när jag var på väg hem så gick en person bakom mig , visserligen 10 meter bakom. Trots det så blir jag spänd och bara känner avsky. Jag klara inte av att folk går bakom mig och så har det varit i ungefär 20 år.
För 20 år sedan så trodde jag att man kunde vara säker trots att man var 2 st när man var på väg hem mitt i natten. Ack vad man bedrog sig, min kamrat blev överfallen och jag skulle hjälpa henne men far illa av det själv. Mer än så går jag inte in på det, men vi klarade oss bra trots allt. Hade vi inte varit 2 just då så hade det gått riktigt illa. Så så sätt var det bra att vara två, men att vara två är INGEN garanti till att inte bli överfallen.
Några år senare var det dags igen, för mig och mina 2 små barn, en tidig morgon får vi en drogad knivman efter oss. Men vi var ganska säkra där ändå då polisen var alldeles i närheten och hade koll på honom. Han hade just då knivskadat en person riktigt illa. Men jag var riktigt skakig under en lång tid efter det.
Så att ha någon bakom mig är riktigt obehagligt, speciellt när jag är ensam. Den känslan lär nog aldrig försvinna.
Jag ska sätta mig med min släktforskning nu tror jag och där har jag inga direkta mördare än så länge. Men en del av släkten tillhör en känd släkt som kallas för Ingevaldssläkten. En Olof Ljung ska ha forskat fram detta på 1700-talet . Och den släkten påstås vara släkt med en kyrkoherde på 1540-talet ska ha förgiftat flera personer i sin församling. Hans namn var Anders Lindbäck och man kan läsa mer om honom här. Tyvärr finns det inga bevis på den forskningen som Olof Ljung gjorde så man få ta det hela med en nypa salt. Men om det nu stämmer så är det ju väldigt spännande och intressant.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar